Livmoderhalscancer

Screening av livmoderhalscancer i Finland som förebyggande åtgärd 

Populationsscreening av livmoderhalscancer i förebyggande syfte inleddes i Finland på 1960-talet. Tack vare screening har livmoderhalscancer blivit sällsyntare: antalet nya cancerfall bland befolkningen (incidensen) och antalet dödsfall som en följd av livmoderhalscancer (mortaliteten) har minskat till en femtedel sedan starten.

I dag diagnostiseras cirka 150-160 nya fall av livmoderhalscancer per år, och i 50-70 fall leder sjukdomen till döden. Däremot identifieras enbart genom screening över 600 förstadier till cancer och tidig livmoderhalscancer varje år, men samtliga av dessa går att bota. Man uppskattar att man med screening förebygger över 200 dödsfall på grund av livmoderhalscancer varje år.

De flesta kommuner följer folkhälsoförordningens åldersrekommendationer (30-60-åriga kvinnor) för screening, men några kommuner har tillsvidare lämnat en del åldersklasser utanför programmet. Enligt Massundersökningsregistret deltar cirka 70 % av dem som fått kallelse till screening i undersökningen, motsvarande siffra för kvinnor i åldern 30-35 år är dock bara 50-60%.

Att väcka unga kvinnors intresse för screening är en utmaning

Även om livmoderhalscancer har minskat till följd av screeningen håller antalet sjukdomsfall åter på att öka sedan 1990-talet. Speciellt oroväckande är, att livmoderhalscancer ökar bland unga kvinnor (under 40 år). Situationen kan förbättras om också yngre kvinnor deltar i screeningen aktivare än förut.

Nya Screeningsmetoder

Traditionellt har man i screening undersökt cellproven från livmoderhalsen i ljusmikroskop. År 1999 övergick sex screeningslaboratorier till automatiserade screeningsmetoder i undersökningen av proven.

År 2003 togs ytterligare en ny teknik i bruk då några kommuner i Nyland började i en del av proven leta efter humant papillomvirusets (HPV eller Human Papilloma Virus) DNA.

De nya teknikerna har tagits i bruk kontrollerat med slumpmässigt urval så att man kan jämföra effekten med de traditionella teknikerna.

Med hjälp av data i massundersöknings- och cancerregistret skall man i fortsättningen utreda huruvida de nya teknikerna är bättre än de traditionella gynekologiska cellproven (Papa-proven) – d.v.s. lyckas man med HPV-analys ytterligare minska antalet fall av livmoderhalscancer.

Eftersom endast en del av de behandlade förstadierna till cancer skulle obehandlade utvecklas till cancer, och eftersom förstadiet i allmänhet räcker över tio år, krävs en långvarig uppföljning för att man ska kunna se effekten av de nya metoderna.

Vem kallas till screening och i vilken ålder:

Åldersgrupper som kallas till screening enligt kommun 2012 (pdf) >>
Åldersgrupper som kallas till screening enligt kommun 2011 (pdf) >>
Åldersgrupper som kallas till screening enligt kommun 2010 (pdf) >>