Större självkännedom genom fotografier
STÖRRE SJÄLVKÄNNEDOM GENOM FOTOGRAFIER
Liisa Koivula
Med de digitala kamerorna och kameramobilerna har fotografier blivit vardagsföremål, fått prägeln av dagsländor. Men inom psykoterapin har fotografiet fått en helt ny position som terapeutiskt hjälpmedel.
– Fotografier inrymmer en potential som stärker självkännedomen, säger specialistläkare Leena Koulu, ordförande i Föreningen för Fototerapi i Finland.
Leena Koulu är specialist i dermatologi, hudsjukdomar. I sitt arbete på Åbo universitetscentralsjukhus har hon sett hur hudsjukdomar ibland kan stigmatisera, peka ut patienterna. Också patienterna själva kan få ett så snävt perspektiv att de inte ser någonting annat än sitt eksem i spegeln. Detsamma kan hända vid bland annat cancersjukdomar där sjukdomen eller behandlingen påverkar människans inre och yttre. I verkligheten är människan alltid mycket mer än sin sjukdom. För att upptäcka det kan det behövas ett foto.
– Ett foto kan öppna helt nya dörrar till självet. Man kan se sig själv i ett nytt perspektiv och upptäcka sidor som man inte hade en aning om, säger hon.
Fotografen har makt
Man vill gärna tro att ett fotografi är ett dokument som visar sanningen så långt det är möjligt. Det är kanske så, men till exempel de oskyldiga fotografierna i familjealbumet återspeglar också det som fotografen ser som viktigt och värdefullt. Den som har tagit fotona har alltså utövat makt.
Fototerapin vill ställa maktförhållandena på huvudet. Fotografen trycker på utlösaren, men bestämmer inte hur objektet framstår på bilden. Då kan bilden i mycket hög grad präglas av "mig", se ut eller kännas som jag.
Foton är ofta ett bra hjälpmedel när man inte finner ord för att beskriva sina känslor eller berätta någonting, säger Leena Koulu. Bilden kan hjälpa en att hitta de felande orden eller peka på det som ligger bortom orden.
– Fotografier har något som gör att man lättare kan tränga djupare ner i sina tankar och känslor. De väcker minnen och kan få upp saker till ytan som man trodde var glömda för länge sedan eller har velat förtränga.
Leena Koulu har själv använt fotografier och fotografering som hjälpmedel på anpassningskurser för patienter med hudsjukdomar och hon är fascinerad av tanken att tillämpa metoden i handledning i arbete. Också läkarutbildningen kunde dra nytta av terapin för en läkare med god självkännedom klarar bättre av de många utmaningarna i sitt arbete.
Hon fick upp ögonen för fototerapi eftersom hon är intresserad av de psykosomatiska frågorna kring sjukdom och en holistisk syn på behandling. Dessutom har Leena Koulu alltid varit en mycket visuell människa och i hög grad gestaltat världen via bilder och seende.
Fototerapi är till för att behandla fysiska sjukdomar, understryker hon, men tillägger att den kanske indirekt kan vara till nytta för läkningsprocessen.
– Vi vet mycket väl att hudsjukdomar kan förvärras när man mår psykiskt dåligt, till exempel vid stress. Om man kan minska stressen och ångesten med en metod som fototerapi, kan det frisätta resurser som i stället kan användas till att få kontroll över symtomen.
Fototerapi – vad är det?
Syftet med fototerapi är att genom fotografier och fotografering öka självkännedomen, stödja personlig tillväxt och psykisk integritet och öka förmågan att klara sig. Med bildens hjälp kan man nå dimensioner bortom orden, friska upp minnet och skapa alternativa sätt att strukturera livet.
Syöpä-Cancer
1/2009
