Stress och depression

Stress och depression orsakar inte bröstcancer

Bröstcancer orsakas varken av en stressig livssituation eller av en depression, fastän många patienter inbillar sig det vid tiden för diagnosen. Stora finländska undersökningar bekräftar de internationella undersökningsresultat, enligt vilka inget signifikant samband kan påvisas mellan psykiska faktorer och bröstcancer. Föreställningarna om att psykosociala faktorer ökar risken för bröstcancer är dock seglivade.

Hos över hälften av bröstcancerpatienterna kan ingen påvisbar, känd bakomliggande riskfaktor identifieras. Så föreligger till exempel en ärftlig benägenhet för att drabbas av bröstcancer hos endast 5–10 % av patienterna.

Om en bröstcancer upptäcks utan att kända riskfaktorer syns vara för handen, finns det en tendens att söka orsaken i påfrestande livserfarenheter eller negativa faktorer i patientens personlighet. Detta kan medföra skuldkänslor hos patienten eller hennes anhöriga.

Tusentals kvinnor deltar i forskningsprojekt

Internationella studier har visat, att psykologisk stress inte medför ökad risk för cancer. I Danmark undersökte man till exempel under åren 1943–85 föräldrar till cancerdrabbade barn. Inget samband kunde påvisas mellan föräldrarnas och barnens cancerincidens i mer än 11 000 familjer.

– I en engelsk underökning omfattande 400 bröstcancerpatienter gick man igenom hur patienternas liv hade gestaltat sig under de fem senaste åren innan diagnosen ställdes. Inga resultat framkom, som skulle ha stött hypotesen att stressfyllda händelser, såsom makens död, arbetslöshet eller skilsmässa skulle öka risken för bröstcancer. Också finländska forskningsresultat stöder de nämnda fynden. Två stora patientmaterial har kunnat följas och man har analyserat, huruvida stress eller personlighetsfaktorer, såsom neuros eller ångestbenägenhet, återspeglas i bröstcancerincidensen flera år senare. Bägge undersökningarna omfattade tusentals kvinnor som följdes i flera års tid.

– Vi kunde inte finna något samband mellan till exempel utåtriktning, neuros eller aggression och bröstcancerincidensen, bekräftar docenten i hälsopsykologi, Arja R. Aro, vid Folkhälsoinstitutet.

– En långvarig depression kan ha en viss betydelse, men sannolikt närmast för att den drabbade inte orkar med att motionera och hålla kontrollen över sin diet. Den eventuella länken mellan depression och cancersjukdom återfinns sannolikt i de hormonella och immunologiska systemen.

Arja R. Aro förnekar inte de psykiska faktorernas betydelse helt och hållet, men hon förmodar att de främst inverkar på förmågan att klara av cancern.

– En optimistisk inställning till livet, mod samt stöd från de anhöriga hjälper patienten att återfå kontrollen över sitt liv och tillsammans med adekvat behandling bidrar de till en ökad livslängd. Detta ”vet” man allmänt och det finns även ett visst faktaunderlag som stöder hypotesen.

Syöpä-Cancer 6/2002