UV-prognoser berättar när det är skäl att skydda sig för solen
Att skydda sig från solens strålning är det bästa sättet att undvika olika former av hudcancer. Då UV-indexet överstiger tre bör man skydda hud och ögon. UV-index tre råder på den finländska sydkusten från maj till augusti. Strålningen kan halveras om man söker sig till skugga från solskenet.
Förutom vistelsetiden i solsken och hudens grundfärg inverkar UV-strålningens styrka på hudens solbränna och bränningskänslighet. För att uppskatta behovet att skydda sig används ett UV-index (UVI) enligt internationella rekommendationer. UVI beskriver styrkan i solens ultravioletta strålning med ett tal.
UV-indexets växlingar beror framför allt på platsen på jordklotet samt årstid och tiden på dygnet. Dessutom inverkar molnighet, höjd över havet och mängden ozon i den övre atmosfären på UV-indexet.
UV-indexet fås då man tar solens UV-strålnings styrka gånger talet 40. UV-indexet används för att berätta om den iakttagna mängden UV-strålning. Meteorologiska institutet förbereder UV-prognoserna i Finland.
UV-prognosen hjälper att uppskatta inom vilken tid huden bränns
Meteorologiska institutet i Finland gör UV-prognoser med korta intervall. Meningen med dem är att fästa uppmärksamhet vid UV-strålningens hälsorisker. Skyddsbehovet för hud och ögon tar vid när UV-indexet är över 3. UV-index 3 råder på den finländska sydkusten från maj till augusti. Vintertid, särskilt vid midvintermörkret stannar UV-indexet här på noll. Det högsta värdet på UV-indexet är 5-6, och det kan uppnås på sydkusten mitt på sommaren och mitt på dagen. I medelhavsländerna är UV-indexet på sommaren 8-10. På ekvatorns breddgrader eller i bergstrakter kan UV-indexet stiga till över 12, t.o.m. till 15.
Då UV-indexet är känt, är det lätt att räkna ut den UV-känsliga (hudtyper I och II), icke solbrända hudens tid inom vilken den bränns d.v.s. rodnar. Tiden fås i minuter då talet 130 delas med UV-indextalet. Exempelvis om UV-indexet på sommaren är sex, bränns känslig hud på 21 minuter. I praktiken betyder det att man kan vistas utomhus utan att skydda hud och ögon i max tio minuter, alltså hälften av den tid som huden skulle brännas på så att den rodnar. I Sydeuropa och nära ekvatorn, där den ultravioletta strålningen är betydligt starkare än i Finland, bränns huden inom en kortare tid. Under semesterresor till södern bör man skydda sin hud innan man går ut.
Svårt att förutse klimatförändringens verkningar på UV-strålningen
Flere faktorer inverkar på UV-strålningen som når jorden, varav en del kan förändras i och med klimatförändringen. De viktigaste ändrande faktorerna är atmosfärens ozonskikt och molnigheten under de följande 100 åren.
Atmosfärens ozonskikt har tunnats ut som en följd av människans verksamhet alltsedan 1970-talet. Det kändaste och starkaste fenomenet har varit det södra halvklotets vårliga ”ozonhål”. Även jordens genomsnittliga ozonskikt har tunnats ut kring fem procent. Man tror att förbjudandet av ozonförstörande medel ska stanna upp ozonskiktets förtunning, och att det ska återställa sig inom ungefär 50 år. Om ozonet återgår till det normala d.v.s. ökar med fem procent, minskar UV-strålningen lika mycket.
Omväxlingar i molnigheten inverkar starkt på mängden UV-strålning. Till exempel växlar helheten UV-strålning under en sommar med t.o.m. 30 procent på grund av molnighet. Det är svårt att förutse klimatförändringens verkningar på molnigheten. Resultaten av dagens klimatmodeller är osäkra. Det finns dock tecken på att molnigheten kan minska på sommaren. Den minskade molnigheten kan upphäva minskningen av UV-strålningen som en följd av ozonets återställande.
