Snus är en hälsovådlig produkt

En blandning av tusentals substanser

Det svenska snuset består av fuktig råtobak med tillblandning av ett antal kemiska substanser i vattenlösning. Till dessa substanser hör stärkelse, kaliumkarbonat som främjar resorptionen av nikotin samt olika smakämnen, såsom mentol och anis.

Man har kunnat identifiera inemot 2 500 olika kemiska ämnen i snuset. En del av dem är kända carcinogener, det vill säga cancerframkallande ämnen. Snuset innehåller dessutom beaktansvärda mängder tungmetaller (till exempel bly och kadmium) samt rester av ett flertal giftiga växtskyddsmedel. De kemiska ämnena i snuset, särskilt nikotinet, sugs upp i blodet genom munnens slemhinna.

Innehåller mer nikotin än cigaretter

Snuset innehåller upp till 20 gånger så mycket nikotin som cigaretter. Av nikotinet i snuset resorberas cirka en tredjedel till blodet inom en timme, vilket ungefärligen motsvarar den resorberade nikotinmängden under tio minuters cigarettrökning.

Vid cigarettrökning är blodets nikotinhalt under de första minuterna visserligen dubbelt så hög som vid snusning, men då prillan hålls i munnen under en längre tid än cigaretten kommer snusarens nikotinhalt i blodet att ligga på en hög nivå längre än rökarens.

Irriterar slemhinnan och tandköttet

Redan efter ett jämförelsevis kort bruk av snus kan man iaktta förändringar på det ställe i munnens slemhinna där prillan placeras. Ifall bruket av snus är kortvarigt, läker skadan på munnens slemhinna i allmänhet ut tämligen snart efter det man upphört med snuset.

Ett mera ihållande, regelbundet bruk av snus brunfärgar slemhinnan, som dessutom hårdnar. Hos känsliga individer uppstår också sprickor i slemhinnan. Snusning kan även orsaka en lokal rektraktion av tandköttet, så att tandhalsarna blottläggs.

Långvarigt bruk av snus leder till en inflammation i tandköttet, som ofta åtföljs av dålig andedräkt. Också de vävnader som fixerar tänderna till käkarna skadas, vilket kan leda till tandlossning.

Ungdomar har ett speciellt känsligt tandkött och är därför mera utsatta för snusets skadeverkningar än vuxna.

Snus och cancer

Av de forskningsresultat som tillsvidare framlagts, kan vi inte utläsa i hur hög grad risken för cancer i munnen ökar hos snusare. Risken ökar uppenbarligen inte lika mycket som risken för lungcancer hos rökare (15–20 ggr). Forskningsresultaten visar emellertid inte heller, att snusningen inte skulle öka risken för cancer i munnen. Forskningsmaterialen har hittills varit för små eller uppföljningstiderna för korta för att medge en utslagsgivande analys av ett eventuellt orsakssammanhang mellan snusning och cancer i munnen.

Andra skadeverkningar

Nikotinet i snuset orsakar likadana skadeverkningar som nikotinet i röktobak: händernas och fötternas blodkärl dras samman, hjärtfrekvensen ökar, blodkärlen förkalkas så småningom och risken för hjärtinfarkt ökar. Det nedsatta blodomloppet ökar risken för idrottsskador. Nervsystemets funktion försämras och hormonbalansen rubbas. Allmäntillståndet försämras gradvis och snusaren drabbas av sömnlöshet, huvudvärk och svettningar.

Det är ofrånkomligt att en del av snuset sväljs ner och sålunda kommer diverse skadliga beståndsdelar av snuset att lätt tas upp i organismen via matsmältningskanalen. Redan små doser av nikotin påverkar de hormonella funktionerna, belastar hjärtat och stör magsäckens normala verksamhet. Snusning ökar också risken för diabetes.

Snusbruk under graviditet medför samma hälsorisker som cigarettrökning. Därtill kan fostret skadas av från snuset absorberade giftiga substanser (kadmium, arsenik, nickel).

Från snusning till rökning

Mätt med cancerrisken som måttstock är snusandet avgjort mindre farligt än cigarettrökningen. Snusningen är därför dock ingalunda riskfri. Forskningsrapporter från Sverige visar, att en beaktansvärd del av cigarettrökarna har haft snusningen som inkörsport till sitt tobaksbruk. Betydligt färre har övergått från rökning till snusning. Den höga nikotinhalten i snuset leder snabbt till ett beroende. Avvänjning från snus är till och med svårare än att sluta röka. Snuset kan sålunda inte användas som ”hjälp” då man vill sluta röka.

Argument för att tillåta snusning måste sålunda likställas med argument för att acceptera nikotinberoendet som en permanent, outplånlig företeelse i vårt samhälle.

Mer om snus på finska:
www.pokalehuulessa.fi

Matti Rautalahti
överläkare
Cancerorganisationerna