Cytostatikaterapi

Man kan påverka celltillväxt och -dlening med kemiska ämnen, det vill säga cancermediciner. Under en cytostatikabehandling skadas mekanismen för hur cancercellerna delar sig. De kan inte föröka sig utan dör.

Läkemedlen förs med blodet ut till celler i olika delar av kroppen och når också sådana cancerceller som fortfarande är för små för att kunna spåras med röntgen eller andra undersökningar. Cytostatika är en stor grupp olika läkemedel och ofta kombineras de. Målsättningen är att bota cancersjukdomar, lindra de symtom som tumörerna ger upphov till och förhindra återfall.

Cytostatikabehandling ges ofta som komplement till operation eller strålgehandling. Då är sannolikheten större att man kommer åt också de metastaser eller dottersvulster som har kunnat ge sig av från tumören via lymfkärl och blodkärl. Vid vissa cancersjukdomar kan cytostatikabehandling vara den enda vården.

Cytostatika ges oralt i tablettform eller i form av en lösning som ges intravenöst. I vissa fall ger man dosen lokalt, till exempel i lungsäcken eller urinblåsan.

Cytostatikabehandling försämrar inte organismens förmåga att försvara sig mot cancer. Det är emellertid en allmänt spridd missuppfattning att så skulle vara fallet.

Biverkningar

Då läkemedlet kommer åt största delen av cllerna i kroppen går det inte att förhindra att de påverkas frisk vävnad också. Det är framför allt sådan vävnad där cellerna snabbt förnyas som påverkas; t.ex. slemhinnor, hårrötter och andra kroppshår, ryggmärg plus äggstockar och testiklar.

Vad man får för biverkningar och hur kraftiga de är varierar bberodende på vad det är för preparat som används i vården, hur stora doser patienten får, vilken allmänkonditionen är och hur kroppen reagerar på medicineringen. Alla patienter får inte biverkningar. De normala celelrna vanligen återhämtar sig när cytostatika gjort sitt och biverkningar för det mesta försvinner efter avslutad behandling.

Patienten besväras mest av illamåendet och kräkningarna. Denna biverkning dröjer oftast kvar bara i några dagar och somliga patienter drabbas överhuvudtaget inte alls. De moderna läkemedlen mot illamående är effektiva och har definitivt tagit udden av denna olägenhet.

En störning av cellproduktionen i benmärgen leder till anemi och brist på vita blodkroppar. Stundom drabbas även bildningen av blodplättar (trombocyter). Av dessa biverkningar är det nedgången av antalet vita blodkroppar som verkar starkast begränsande på cytostatikadoseringen. De vita blodkropparna är ju, som bekant, viktiga för organismens motståndskraft mot bakteriella infektioner.

Påverkan på slemhinnorna kan leda till sveda i ögonen och tårflöde, snuva, irritation i munnen samt diarré. Somliga, men inte alla, cytostatika framkallar håravfall. Men när vården är avslutad växer håren ut igen. Patienter som får cytostatikabehandling får en betalningsförbindelse på sjukhuset på en peruk.

Från:
Cancerorganisationernas medlemsförenings, Cancerpatietenterna i Finlands, anvisningar Handbok i överlevnad och Råd för dig som får cytostatikabehandling.
Skriftena kan beställas på Cancerpatienterna i Finlands webbplats >>