Mistel
Misteln (Viscus album) lever i Mellaneuropa som parasit på till exempel ekars och almars grenar. Under sekler har man använt preparat från misteln (intagna genom munnen) mot förhöjt blodtryck och mot ångesttillstånd.
Som en antroposofisk behandlingsmetod mot cancer används injektioner av mistelextrakt. I likhet med homeopatin gör antroposofin bruk av preparat, som innehåller minimala mängder av substanser från naturen. Substanserna kan härstamma från växter, djur eller mineraler. Produkterna framställs genom att starkt späda ut råämnena med vatten eller alkohol.
De homeopatiska och antroposofiska produkter som används i Finland är i allmänhet avsedda att sväljas. I Mellaneuropa förekommer även ett flertal preparat för insprutning på marknaden.
De enda injektionspreparaten som saluförs i vårt land innehåller små mängder mistelextrakt (Helixor och Iscador). Preparaten har redan på 1980-talet fått handelskoncession, trots att misteln inte visats ha någon effekt på cancersjukdomar. Myndigheten för läkemedelskontroll beslöt en gång i tiden att koncessionen skulle beviljas, för att läkare efter överläggning med sina cancerpatienter skulle kunna bruka medlen som stödterapi. Den officiella indikationen för dessa preparat lyder: ”Används som antroposofiskt preparat.” Mistelinjektioner kan ges endast på läkarordination.
Till Helixor/Iscador-gruppen hör ett flertal olika preparat, som skiljer sig från varandra med avseende på arten av mistelns värdträd och med avseende på vilken metall som tillförts preparatet. Valet av preparat sker på individuell basis och med hänsyn till sjukdomens svårighetsgrad. I allmänhet ges injektioner under huden i tumörens närhet 3–7 gånger i veckan i successivt stigande doser. En behandlingsperiod tar flera veckor och flera behandlingsperioder per år kan förekomma. Behandlingen ges vanligtvis parallellt med konventionell cancerterapi eller efter den sistnämnda.
Man har gjort ett tiotal kontrollerade kliniska mistelstudier på cancerpatienter. Preparaten har tillförts patienterna som injektioner under huden och effekten har jämförts med effekten av placebosprutor (”blindsprutor”, det vill säga injektioner av ofarlig vätska utan läkemedelsinnehåll) och med patienter som inte fått någon form av alternativ behandling. Undersökningar har utförts både då mistelpreparaten tillförts parallellt med konventionell cancerbehandling och då de i terminalstadiet tillförts efter att all annan cancerbehandling avslutats.
Resultaten har analyserats i två översiktartiklar under 1990-talet. Dessa ger vid handen att snart sagt samtliga hittills publicerade rapporter angående mistelpreparaten är behäftade med allvarliga vetenskapliga och statistiska brister. Kontentan är, att rapporterna inte tillåter några som helst slutsatser beträffande effekten av mistelpreparat på cancersjukdomar.
Efter de nämnda översikterna har ett antal nya kliniska undersökningar publicerats. En del av dem är fortfarande vetenskapligt undermåliga. Det finns emellertid också en seriöst upplagd studie publicerad i en ansedd medicinsk tidskrift, som utföll med negativt resultat beträffande misteleffekten. Det kliniska materialet bestod av 500 patienter med cancer i huvud/hals-regionen. Hälften av dem fick konventionell cancerbehandling och den andra hälften dessutom mistelextrakt två gånger i veckan under 12 veckors perioder i fem års tid. Inga signifikanta skillnader mellan de två grupperna kunde påvisas beträffande livskvalitet, dödlighet eller immunförsvar.
År 2001 publicerades en stor uppföljande undersökning i en tidskrift för alternativ medicin. Enligt denna studie skulle injektioner av mistelextrakt förlänga cancerpatienters överlevnadstid. Studien har mötts av kritik och dess tillförlitlighet har ifrågasatts, bland annat på grund av att studien genomförts på ett säreget sätt.
I sådana sammanhang, där mistelextrakt använts enligt anvisningarna i små subkutana (under huden insprutade) doser, har i allmänhet inga allvarliga skadeverkningar observerats. Injektionsstället reagerar ofta med en inflammationsreaktion och ömhet. Kroppstemperaturen kan stiga med en halv grad och i samband härmed förekommer huvudvärk och frossbrytningar. Preparatet kan även orsaka blodtrycksfall och i sällsynta fall har allvarliga allergiska reaktioner iakttagits.
Anna-Liisa Enkovaara
Överläkare
Läkemedelsverket
2002
